Morotscupcakes

I går bakades Leilas morotscupcakes.

Jag har faktiskt inte alls smakat själv; jag är inte så förtjust i morotskaka. Men eftersom Maxime älskar morotskaka så bakade jag självklart enligt hennes önskemål.

Leilas morotscupcakes är enligt vad jag har hittat på nätet kända för att vara lätta och goda, och själva cupkaken kändes verkligen fräsch och lätt.

Dock blev jag superskeptisk till toppingen. Jag såg en annan som hade bakat efter samma recept och som hade tredubblat toppingsatsen. Jag tänkte då att man behövde mer än vad receptet sa, och beslutade mig att dubbla. Jag började på toppingen, sen såg jag att den enligt receptet skulle innehålla 1 liter florsocker. Jesus. Jag kan inte göra en topping som ska ha så mycket socker, det går bara inte. Jag hade i hälften, och tyckte redan då att den blev alldeles för söt. Och för flytande. Så jag sprang ner till minilivsen i huset och köpte en till Philadelphia och en till citron och hade i. Den blev klart godare nu, men är fortfatande alldeles för tunn. Måste mao ätas med sked.

Jag tror helt enkelt jag måste hitta ett annan recept på frosting med mindre socker och kombinera det med cupcaksen. Eller på annat sätt få den tjockare utan att ha i mer florsocker.

Morotscupcakes i soluppgång på Valhallavägen